Då var det dags att förbereda riset till lördagens kurs! Här ser ni perfekt ångat ris till misopasta. Riset kommer att blandas med kojikultur och inom de nästa tre dagar växer en doftande vitpudrig svampmycel rund varje riskorn.
Denna gången ympar jag även vetekorn. De mesta miso bygga upp på ris, men det finns även variant med andra spannmål. Då kan det bli en riktig svensk miso, 100% framställt med svenska ingredienser!
Fermentering del 2
Söker man på nätet efter kombucha hittar man massor med artiklar, bloggare, hälsosidor med mera som skriva mycket om denna populär hälsodrickan. Man kan säga att 95% av alla dessa skriva detsamma. Vad betyder att 95% skriva fel!
Oj, tänker ni nu, hur kan hon våga prata så!?
Ja, det gör jag – och jag berättar gärna varför.
Men börja vi med begreppet ÄKTA. Exempel på synonymer till äkta är: gedigen, ren, oförfalskad, genuin, riktig, autentisk, naturlig, ursprunglig, ärlig, tillförlitlig, oförställd, trovärdig, vederhäftig, uppriktig och sist men viktigast >kontrollerad>!
Kombucha har blivit en hälsotrend inom de sista åren. Begreppet kombucha använts flitig till alla sorts dricka som är gjort på fermenterat te. Det är helt och hållet en okontrollerad beteckning och vem som helst kan använda ordet kombucha! Det finns ingen institution och inget regelverk som kontrollera vad kombucha är eller vad producenter använda till sin produktion.
Ja, kombucha är ett rätt ofattbart ämne, bara om man tänka på att den kan variera otroligt mycket i smak och utseende och i sammansättning av symbiotiska kulturen (scoby = symbiotic cultur of bacteria and yeast). I princip är kombucha inte lämplig för en stor produktion av en produkt som ska säljas hela landet över och där den första flaskan måste ha absolut likadant utseende och smak som den sista.
Det räcker med att om bara te och en så kallad scobysvamp blir nämnd i en recept eller produkt att folk tycker det är okej och att det räcka för att få en autentisk kombucha.
Därför har jag gått över att prata om ÄKTA kombucha!
Sammanfattning vad en äkta kombucha ska innebära (efter min erfarenhet)
1. Bryggt på fermenterat svart te och ekologiskt socker (lös te, ej smaksatt, obehandlat)
2. Bygger på en balanserad kultur av bakterier och jäst
3. Mogen >tydlig syrlig, eventuellt bubblig, balanserad smak
4. Vid konsumtion inte äldre än tre veckor (utgående från tappning och smaksättning)
5. Ej förvarad i kylen över mer än tio dagar
6. Smaksatt med ekologiska bär, frukt eller dylikt
till 1:
Ja, det går att brygga en kombuchaliknande dricka med grönt, vit och annat te, men det är inte att rekommendera! Bara svart te kan ses som traditionellt och mikroberna i scobyn behöver fermenterat te. Grönt te, vitt och annat är inte fermenterat. Kombucha som produceras med annat än svart te får kallas Jun eller Xun!
Jag rekommendera att man försöka få tag i äkta kombucha för att lära sig skillnader i smaken. En riktig bra kombucha har en syrlig men rund smak med tydliga aromer – inte bara enbart syra och inte stikande lukt eller smak!
till 2:
En balanserad kultur (scoby) finns INTE i den så kallad geléklump! Här finns mest Acetobacter, den sorts bakterie som omvandlar socker till ättiksyra och “bajsa” cellulose (geléklumpen). Ytskikten som bildar sig på ytan av en kombucha är ingen tecken på en balanserad kultur! Om en kombucha utarmas är det denna bakterie som överleva allt. Så du kan ha en kombucha som verkar syrlig och frisk men den innehåller inte längre en nyttig balanserad symbiotisk kultur.
Syra ger hållbarheten och det är med den som stå för smaken och den långa hållbarheten i köpekombucha – inget mer!
Här kan jag igen bara rekommendera att lära sig hur en äkta kombucha smakar och dofta!
Viktig att lära sig: Vi ska äntligen sluta med att kalla ytkulturen för scoby! Scobyn är kulturen själva, den finns i kombuchan själva. Till en ny bryggning behövs enbart en bra, mogen startvätska med en bra kultur (scoby), inget mer! Släng dina gamla ytkulturer, halten av acetobakter i de kan obalansera kombuchan. Det är inte en gelésvamp, ingen volgasvamp, ingen kombuchasvamp och alla dessa gamla beteckningar som är så fel! Det är ren cellulos (av nerbrytningen av sockret)
till 3:
Även här kan man bara veta hur en mogen kombucha ska smaka om man har smakat på den! Hur snabbt en kombucha är mogen eller drickbart för att innehåller en nyttig symbiotisk kultur beror på flera faktorer. Två bryggningar som stå precis bredvidd varandra kan utveckla sig helt olika! Man kan inte säga att en kombucha är bäst efter tio dagar, det kan beroende på temperaturen tar mindre eller längre tid. En passionerat kombuchabryggare satsar även här på kontinuerlig provsmakning!
Ibland, på morgonen när jag gå runt för att smaka på alla mina olika bryggkrus känner jag mig som en whiskeydestillatör.
Japp! Inte enbart för de små smakprov jag utför, det är mycket troligt att det finns även ett Angels´share vid kombuchabryggning!
till 4:
Kombucha som blir äldre börja bli obalanserat. Sockret och andra ämnen har byggds om, en del bakterier (mest acetobacter) överlever längre än andra och tvärtom. Det är ditt val om du vill dricka en nyttig hälsodricka eller läsk med enbart syra och några jästutfällningar.
till 5:
Kylförvaring dödar de nyttiga bakterier på längre sikt. Försöker få tag i kombucha som är färsk bryggt och inte för gammalt eller har blivit kyld länge.
till 6:
Behandlade bär, frukt eller dylikt dödar känsliga bakterie/jästkulturer! Helt logisk, eller hur? Om en frukt blir besprutat mot angrepp av dåliga bakterier eller svamp kan väl inte en grupp nyttiga bakterier överleva. Besprutningsmedel brukar inte skilja på goda eller dåliga.
Ja, kombucha är detta vad man förr kallade volgssvamp och det finns säkert många som kommer ihåg detta. Nyligen pratade jag med en vän om kombucha och han mindes plötslig att denna dricka såldes i grannens affär, runt 70talet. En bageri, där den såldes löst och färskbryggt. Nu har inte bara många hantverksbagerier lagts ner med tiden, även den autentiska hantering av kombucha har glömts. Under tiden dök nya hälsotrender upp. Man kom på gröna eller vita teets nyttigheter, honungen som är den bättre socker eller ingefära som läka nästan allt. Jag tycka man ska ta allt detta med en liten större nypa förnuft. Genom honungen blir kombucha inte nyttigare, även inte med grönt te. Lite ingefära som smaksättning skadar säkert inte.
Att brygga kombucha på rätt sätt är det bästa vad man kan göra helt enkelt.
Och snälla: kolla på innehållsförteckningen när du köpa din nästa kombuchaflaska.
läs vidare: Fermentering Del 3 – Vad gör fermenterat mat för oss?
Del 1: Hälsoaspekter och Probiotika
Black Garlic kallas också fermenterat vitlök, men egentligen är det en fel beteckning. Den svarta färgen uppstå genom en maillardreaktion. Det är en kemisk reaktion som mellan kolhydrater och aminosyror och resultatet är en brun färg samt en mångfald av smak- och doftnyanser!
Denna reaktion är mest känd som röstarom vid grillning av kött, men den är även orsak till färg, doft och smak hos öl, choklad, kaffe, rostat bröd – och som sagt vid framställning av svart vitlök.
Black Garlic är rena umamismaken kan man säga. Fylliga och söta toner som påminner balsamvinäger lyfter smaken av andra ingredienser. Bara en mosat liten klyfta höjer smaken i grytor eller såser. Glöm buljongtärningar, sockerkulör m.m.! Använd istället svart vitlök till köttfärs, grillat, på brödet, i dressingar och prova även i söta rätter. Det finns inga gränser, man kan bara testa sig framme.
Vi framställer svart vitlök enbart med ekologisk vitlök. Över flera veckor mognar vitlökarna vid en viss temperatur och luftfuktighet i en specialbehållare. Detta tar sin tid och man behöver lite tålamod. Belöningen kommer när man öppnar behållaren och doften fördela sig i rummet. Alltid lika spännande att provsmaka första klyfta! Och ja, då kan man lätt bli beroende av smaken.
Aktuella kurser
Mjölksyrningskurs 19 oktober 2019
Mjölksyrningskurs 26 oktober 2019
Workshop – kombucha & Co – 27 april 2019
Mjölksyrningskurs – 4 maj 2019
Workshop – kombucha & Co – 14 maj 2109
Mjölksyrningskurs – 6 februari 2019
Fermenteringskurs II – 9 februari 2019
Fermenteringskurs II – 26 januari 2019
Mjölksyrning I
Du kommer att lära dig allt om mjölksyrningsprocessen och fördelar med surade produkter, ej sist hälsoförbyggande. Vi pratar om olika tekniker, för- och nakdelar för at nå ett rätt resultat och vi gör en första mjölksyrning tillsammans som du ta med dig hem. Tipps om bästa tilllagningsmetoder ingår.
Detta ingår:
• Föreläsning och praktiska övningar
• Material som behövs för att kommer i gång – inkl. burk och grönsaker
• Kompendium med recept för att kunna fortsätter hemma
• Lunch – jag bjuder på syrade specialitäter
Mjölksyrade grönsaker är smakrika och innehåller hälsosamma bakterier och enzymer. Vilken nytta du kan ha av de och vilka smakupplevelser finns kan du lära dig i denna fermenteringskurs I.
Hur fermentera man på bästa och säkraste sättet och vilka tillbehör krävs verkligen för en lyckat resultat? Lära dig detta ur synvinkeln av en mathantverkare som regelbunden producera förädlade livsmedel men också ur min perspektiv som utbildat sjuksköterska!
Mjölksyrefermenteringen är en av de äldsta
konserveringsmetoder och bredvidd en bättre hållbarhet av grönsakerna men även
fisk- eller köttprodukter erhåller man
på detta viset en förädlad livsmedel med djupa smakaromer.
Hur viktig mjölksyrebakterier
är för kroppen och matsmältningen har många skrivit om senaste åren. Forskare
eller läkare, näringsterapeuter eller trendsetter – alla hade nånting att säga
kring detta.
Jag själv är uppvuxen med att mjölksyra grönsaker, mest surkål. Det har alltid varit
helt vanligt i min familj att äta syrade grönsaker och mycket av den speciellt på
vintertiden. Mina egna barn älskar familjens surkålsgryta – typiskt och traditionell
tysk mat helt enkelt. När vi kom till Sverige flyttade stora mjölksyrningskruset
direkt in i källaren. 15 kilo surkål räckte den tiden perfekt från ca mitten av
december till april.
Vara barn var mellan 6 och 13 år när vi flyttade hit. En av de första ord jag
lärde mig var vinterkräkssjukan. Inte bara för att det är inte så lätt för mig att
uttala ordet även för det kändes så konstig. Vad är detta, undrade jag?
Och så fick jag lära mig att denna sjukdom heja vid vissa tider regelbunden runt
i skolor eller liknande institutioner och att massor barn men även vuxna
insjuknar. Liknande med vissa förkylningstider där en stor del människor insjuknar
samtidig.
Vi bor sedan 2006 i Sverige. Varken vara barn eller vi fick en enda gång vinterkräkssjukan. Säkert
har de haft där eller där nån mindre förkylning, men aldrig nåt allvarlig. Jag
själv kommer inte ihåg min sista förkylning, kanske jag hade sist lite nästäppa
året 2014?
Var det inte 2010 där hela Sverige blev
samvaccinerat? Jag minns väl den dag där mina klasskompisar vandrade som lämlar
till bygdegården, i god tro att alla gör rätt – alla gjorde det ju och då kan
det inte är ett fel.
Nej, jag är absolut inte mot vaccinering. Det är rätt att vaccinera barn mot
farliga barnsjukdomar. Men denna kampanjen, den kändes konstig. Jag vägrade
helt att vaccinera mig eller barnen mot svininfluensan! Jo, reaktionerna var
intressant: Det gick från förskräckelse t.ex.
hos barnens lärare till rent antipati.
Men vi hade tur: ingen av oss fick svininfluensan, mera vi har aldrig haft nån
influensa i familjen. Verkligen bara tur?
Idag prata man mycket om probiotika och deras betydelse för matsmältningen och
immunförsvaret samt humöret. Här hittar vi väl helt enkelt förklarningen varför
ingen av oss är känslig för vinterkräksjukan eller förkylningar!?
Kan det räcker med att äta kanske 2-3 gånger i månaden och bara på vintertiden
surkål för att immunförsvaret är på topp?
Nej, det tror jag inte. Det hjälpa säkert, men andra saker måste också räknas
med! Hos oss tillkommer att jag laga alltid färsk mat, dagligen och från
grunden. Jag älskar ju matlagningen, har gjort det till och med till mitt yrke
med tiden. Och om man har i grunden en utbildning som sjuksköterska vet man
mycket om kroppen, behovet och sjukdomar. Man ser lättare sammanspelet mellan
mat och organismen, mellan själen och välbefinnande.
Fördelen för immunförsvaret ligger inte bara i att äta mjölksyrad eller massor med
probiotika, det hjälper, men det räcker inte bara med det. Probiotika behöver
även sin mat, probiotika är som vi levande varelser som behöver sin föda för
att kunna leva på bästa sättet! De dör lätt om man äta fel mat, balansen kan
lätt bli störd och mängden av denna nyttiga bakterier minskas så mycket att de
dåliga bakterier få makten. Över kort eller längre tid blir man sjuk helt
enkelt.
Probiotika är plural för probiotikum,
begreppet kommer från latinska och man kan översätta ordet som FÖR LIVET.
Meriterande för probiotika är att den bestå av LEVANDE organismer. Oftast hitta man probiotika som kapslar på
nätet eller i hälsobutiker. Jag vill bara fråga er en sak: Tror ni verkligen att
det finns LEVANDE varelser i den…?
Nu kunde jag skriva en massa om olika kosttillskott i kapslar, men det blir för
mycket. Fördjupa är i ämnet och ni kommer att upptäcka att det är helt logisk
att kroppen ha ingen nytta av kapslar eller tabletter som kallas probiotisk.
Jo, en nytta har den: tillverkaren tjänar mycket pengar!
Fermenterade produkter som surkål, kimchi,
filmjölk, kombucha m.m. innehåller
massor av probiotika (levande mjölksyrebakterier t.ex.) och andra hälsosamma
ämnen.
Om dessa produkter inte har blivit pastöriserat! Tyvärr är de mesta pastöriserat
idag, så vitt jag vet finns bara en levande
fil i vanliga affären! Här måste vi alla kräva en förändring. Det är
livsmedelverket men även industrin som är ansvarig för det. Det blir kallat
säkra livsmedelproduktion och betyder egentligen onyttiga och döda produkter!
Vi har inte kvar den tid där man var van med att göra egen fil eller baka eget surdegsbröd. Idag förproduceras allt och de mesta fråga tyvärr inte vad en produkt innehåller – ja, t.o.m. fråga ingen vad en produkt EJ innehåller längre!
Man tro på livsmedelverkets föreskrifter och råd, att efterfråga myndigheter är opopulärt, det gör man inte! Tron i de väger mer än den egna hälsan tycker jag ibland.
går vidare till: Fermentering – DEL 2
© 2020 Lilla Köksgården
Tema av Anders Noren — Upp ↑
